och varenda tionde kar i Europeiska unionen upplevt sexuella trakasserier villig jobbet. Skada av vanar alternativt raddhaga forblir dom majoritete dampa. Det befinner sig betydelsefull att satta uppenbara granser, forklarar psykeplusexperten Benjamin Martens. Sam skanker effektiva forslag ifall hurda do saso drabbas kan gardera sig.
Okej aldrig illvilj!
Drabbade kanner sig mycket bade obekvama samt osakra skall do overhuvudtaget reagera villig obscena lustighet villi lunchen, pa gemen blickar och hatisk anspelningar inom kontorsvardagen? Varenda borjar i sjalva verket sexuella trakasserier – och baksida av underben plikt ett gumma absolut lat okej bland karla villig kontoret? “Sexuella trakasserier kan likasa besta subtila. Det behover ej finnas att ‘kampa’ forst”, anser psykologen Benjamin Martens av psycheplus – och rader dom drabbade att skydd sig. Pro chefen saso kommer hotfullt intill nago arbetstagar, tjanstemannen saso lagger in nakenbilder inom sin kollegas postmapp – de upptrader all kungen ett fornedrande satt och astadkomme sig mojligen mo samt tillsammans straffbara.
“Det finns otaliga typer itu sexuella trakasserier”, framhaller psykeplusexperten Benjamin Martens. ”I alla fall rekommenderas ett genomgaende strec. Ingen maste alldeles enkelt godkanna inblandnin.” Juridiskt befinner si skyddet utav offren explicit reglerat. Saken da allmanna likabehandlingslagen (groll) definierar sexuella trakasserier sasom oonskat, sexuellt specifikt upptradand som saken dar berorda personen uppfattar sasom skymflig alternativ nedsattande. Likval ar sexuella kranknin vacker snygg kazakh flicka orovackande utbredda, i synnerhet i saken dar professionella miljon i enlighet med nagon undersoknin a Internationella arbetsorganisationen (ILO) age 40 mot 50 andel bruten samtliga kvinnor blivit utsatta stav sexuella trakasserier kungen jobbet. I enlighet med en german undersokning tillsammans 4 000 kvinnliga respondent varenda det till och med 72 andel.
Inget “trivialt lagovertradelse” pro dom drabbade
Saken dar stora majoriteten utav do drabbade befinner sig eftersom kvinns. Andock det finns samt manliga drabba en schweizisk granskning visar att varenda tionde maskulin anstalld har haft att gora tillsamman pafluge alternativ oanstandiga kollegor alternativ kvinnliga overordnade. En EU-studie kommer fram at synonym slutledning. Det ar dock identiska marigt for bagg konen att skydda sig kontra det ha ”Sexuella trakasserier utspela trots alltsamman inte om ett opassand uttryckt sexuellt entusiasm, utan tydlig ifall ett sexualiserat benamning sta makt. De sasom drabbas mar jatte- val itu det har samt reagerar pa grund av vanligtvis skramt. Flertal kanner sig forodmjukade samt fruktar att ingen ska ana de dar anda”, sager Martens. Sarskilt kvinnor ar likasa paralyserade itu radslan sta sexuellt vald. Det ar besvarligt stav do flesta itu do att besegr sina hamningar samt efterstrava hjalp.
Men den saso ignorerar incidenterna riskerar att hamna inom nagon stygg cirkel den psykiska stressen kan erhalla allvarliga halsokonsekvenser. Symtomen liknar mobbningsoffers, forklarar psykologen ”De sasom drabbas tvivlar villi sig sjalva sam tappar sjalvfortroendet. Ofta minskar motivationen att tjanstgora, de blir isolerade, deras allmanna livskvalitet minskar.” Saken da sasom sjalv observerar sadana sympto kan tillsammans avlastning fran e psykologiskt sjalvtest bestamma forsavitt den fortskridande stressen redan ager fatt psykiska konsekvenser inom svara baisse kan saken da psykiska stress leder till och tillsamman at angestsyndrom, missmod samt vanmakt att tjanstgora. Den som lider itu nago pafluge yrkesbroder borde foljaktligen ta avta kanslor villig serios. Stav mobbare saso antagande att de kan undkomm tillsammans sitt beteende brukar berora sig uppmuntrade att fortsatta trakasserierna.
Ledtrad Hur offren kan skydda sig
Ett vettigt forsta steg befinner sig att vanda sig till en ni litar villig, som din kompanjo eller goda kompisar. Aterkopplin a e inom din narmiljo kan mildra dig att battre avgora situationen. – dom sasom drabbas amna mirake inga omstandigheter soka skulden pa sig sjalva, exempelvis darfor at de amna innehav felaktigt utstyrsel gallande sig, framhaller Benjamin forut alltsammans ar det centralt att avfarda patrangande ljudli sam explicit. Dom saso drabbas vara tvungen bega tydligt ”Inte sa! mi kanner mej pressad sam det accepterar sjalv ick!”
Sedermera skall de be om nagot omkring gallande foretaget – konfidentiellt mot ett start kan handa finns det andra kollegor sasom aven blir trakasserade fran saken dar berorda personen. Om inte ett skvatt annat stoder kan n skrida at din arbetsledare, foretagsradet eller kvinnorepresentanten. Arbetsgivaren befinner si skyldig att undersok samt ager i va reklamation. Torsk villi hurda allvarliga handelserna befinner sig kan en straffrattsligt tillvagagangssatt likasa finnas till domstol rut att knalla. Fakta finns oppen fran Federal Anti-Discrimination Agency.
– Aven om offren kanner sig hjalplosa inneha dom sannerligen overtaget, sager psykologen. “De saso forsvarar sig age goda forutsattningar att forma – och forovaren inneha jatte- att stupa ett valgrundat reklamation kan innebara slutet kungen karriaren forut honom.”